Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


A Fistful Of Dynamite

En oskriven regel i filmens underbara värld är att ju fler namn/titlar en film har desto sämre är filmen ifråga. Med tanke på att denna film har titlar som Once upon a time… a revolution (arbetstitel och den franska titeln), Giu la testa, Duck, you sucker och slutligen A fistful of dynamite borde filmen vara en av de sämsta någonsin. Istället är det tvärtom för denna rulle, här är devisen istället ett kärt barn har många namn.

afistful3

Efter den banbrytande och framgångsrika dollar-trilogin med Clint Eastwood gjorde Sergio Leone Once upon a time-trilogin som inte alls blev lika populära och framgångsrika när de kom. Istället dröjde det många år innan människor förstod och uppskattade filmerna Once upon a time in the west med Charles Bronson och Once upon a time i America med Robert deNiro. Däremot försvann denna film med Rod Steiger och James Coburn nästan helt i glömska, vilket är väldigt tråkigt. Ett stort problem för min favoritregissör Leone var att filmstudiorna ofta klippte ner hans filmer för den amerikanska marknaden, då de ofta ansågs vara för långa och långsamma. Speciellt om filmerna skulle visas flera gånger samma dag på biograferna. Lite samma öde som drabbade Bondfilmen I hennes majestäts hemliga tjänst, vilket gjorde att kritiker ofta gjorde tummen ner speciellt för Once upon a time -filmerna. Först när filmerna kom ut oklippta på VHS och DVD mellan 1980 och 2007 fick de den uppskattningen som de förtjänade från början. Leone skulle från början bara producera filmen, men efter kontroverser med olika påtänkta regissörer och även skådespelare (Rod Steiger) beslöt sig Leone att regissera. Personligen håller jag Leone som den främste regissören någonsin. När man har gjort sex filmer som alla håller en väldigt hög klass, där minst två är mästerverk och resterande är strax under förtjänar man den titeln.

afistful2

Once upon a-trilogin anses vara en skildring om civilisations framfart i USA, denna film som är nummer 2 i trilogin handlar egentligen mer om den mexikanska revolutionen runt 1914. Detta gör att filmen blir en mer modern västernfilm med motorcyklar, stridsvagnar och semiautomatiska pistoler. Lite grann som den rätt överskattade Det vilda gänget som blir slagen med hästlängder av denna film. Med den irländska revolution och IRA:s födelse, (som egentligen skapades 1919), som bakgrund kommer James Coburns skuldtyngda karaktär John H Mallory till Mexico för att hjälpa revolutionärer att störta presidenten med hjälp av dynamit. På vägen möter han bonden(?) och tjuven Juan Miranda spelad av en stundtals överagerande Steiger, här växer en stark vänskap motvilligt fram mellan dessa två karaktärer. Detta är en av filmens många höjdpunkter, att se hur denna vänskap och respekt sakta kommer fram i ett inbördeskrig där förrädare finns i de närmaste leden. Med denna film försökte Leone att belysa de myter och baksidor som revolutioner skapar. Precis som han tog upp om alla myter om den vilda västern i sina westernfilmer.

afistful7

Som jag nämnde spelar Steiger över på ett rätt underhållande, men i längden tröttsamt sätt. Det är Coburn som är den bästa skådisen i denna film. Han är lite som Charles Bronson på ett sätt, hans närvaro och karisma är hela tiden närvarande. När Mallorys historia rullas upp i tillbakablickar växer denna karaktär mer och mer. Varje gång jag ser en västernfilm med Coburn kan jag inte låta bli och jämföra med denna rollprestation som är helt suverän. Att se Coburn med sitt oefterhärmliga vargflin hantera dynamit och sen säga: ”Duck, you sucker” är oerhört underhållande, lika bra är han i de mer seriösa scenerna som förklarar och fördjupar hans handlande.

afistful1

En av filmens höjdpunkter är givetvis Ennio Morricones musik som jag klassar som bland hans bästa någonsin. Det är nästan så att den slår Once upon a time in the west på fingrarna. Soundtracket är en av mina mest spelade CD:s någonsin. Det har debatterats på olika filmforum om artisterna på soundtracket sjunger John, John eller Sean, Sean alternativt Juan, Juan. Men egentligen ska de enligt källor på IMDB sjunga zon, zon/shon,shon, många bud på en textrad! Sist, men inte minst får vi ju inte glömma Leones underbara och stilsäkra regi, speciellt i Mallorys tillbakablickar som i kombination med Morricones musik blir helt outstanding. Om Once upon a time in the west och The good, the bad and the ugly klassas som Leones främsta mästerverk är A fistful of dynamite I samma klass som For a few dollar more precis under mästerverken.

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
A Fistful Of Dynamite, reviewed by Mathias Linder on 2014-02-09T16:33:10+00:00 rating 4.0 out of 5
The following two tabs change content below.

Mathias Linder

Är 35-årig filmfantast. Växte upp på åttiotalet med Arnold Schwarzenegger och James Bond. Gillar Charles Bronson och Sergio Leone. Ogillar uttrycket "kvalitetsfilm". Anser att George Lazenby är underskattad som James Bond. Älskar tv-spel, speciellt förtjust Resident Evil-serien. Tycker att HBO gör rätt överskattade tv-serier.

Latest posts by Mathias Linder (see all)

Publicerad den 9 februari, 2014

1 kommentar

Kommentera
  • Per Harbeck säger...
    10 februari, 2014 - 15:14

    En av de sämre filmerna av Sergio Leone men en stabil västern och såklart med förstklassig score signerad mästaren Ennio Morricone..6/10