Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

A Force of One
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.0/5 (1 vote cast)

A Force of One

Paul Aaron var inte särskilt bevandrad i kampsportsfilm när han tog sig an uppdraget att regissera A Force of One (Ensam men stark på den svenska VHS som låg på videotoppen i 28 veckor). Chuck Norris kände han dock till då Aarons svärson var väldigt intresserad av Bruce Lee och kung-fu. Svärsonen var Keanu Reeves.

A Force of One, Chuck Norris

En grupp med narkotikapoliser som gått undercover, blir en efter en mördade när de gräver i en ny drogförsäljningsring i San Diego. Dunne (Clu Galager från Terror på Elm Street 2: Freddys hämnd) som leder gruppen beslutar att det enda sättet att finna och stoppa denna karatemördare, är att själva anlita en expert på den japanska kampsporten. In kommer Matt Logan (Norris), först svårövertalad förstås, men när han själv ser drogerna över hela sin stad ställer han upp. Man förstår att Logan verkligen inte gillar droger när han slår jättehårt mot en sandsäck, samtidigt som klipp med narkotika visas. Förutom att ta över det mesta av utredningen tränar han även undercoverpoliserna (som ser ut som olika stadier av Serpico) i kampsport, och kärar då ned sig i Mandy Rust (Jennifer O’Neill från Scanners).

A Force of One, Clu Gulager

A Force of One kom under en intressant tid just innan 80-talets början. En actionfilm kunde få ta sin tid att presentera karaktärer, och sätta en handling, precis som vilken thriller eller drama som helst och det var exotiskt med mördare som kunde döda med en spark. Då de asiatiska kamsporterna var så pass nya behövde de inte heller överdrivas, liksom boxningen i Rocky från första filmen och genom hela serien. Det är till och med så att gemene man kan dra nytta av de självförsvarsknep Logan lär ut, då de är så grundläggande. Varje karatescen inifrån och utanför ringen är njutbar och skulle kunna varit filmad från vilken fullkontaktsmatch som helst. Det är väldigt få pålagda ljud, och när Norris och Sparks (Bill Wallace från The Protector) slutligen gör upp utomhus i bar överkropp, är det underbart ruffigt.

Chuck har nog aldrig sett bättre ut, rent utseendemässigt. Vältränad och blond, med en lika blond och vältrimmad mustasch. Jag gillar dessutom hur han spelar här, inte alls lika sammanbiten om senare i karriären, utan oftast slänger han ur sig sina repliker med ett leende på läpparna. När vi ändå är inne på snygga killar så måste jag också nämna Ron O’Neal som spelar undercoversnuten Rollins. Han har inte en suck mot Norris i karatescenerna, men mustaschkampen vinner han överlägset! O’Neill har en ovanligt bra kvinnoroll i denna typ av film, med mycket att göra på egen hand, och trots att Norris vara åtta år äldre än henne såg jag henne som jämnårig.

A Force of One 1

Jag vill egentligen inte tala illa om filmen, men jag måste väl det när jag inte delar ut ett högre betyg. Det är som sagt inte direkt en ösig film, många skulle nog beskriva den som jättelångsam. Dessutom återkommer en väldigt hackig slow-motion-effekt i många scener som inte alls tilltalar mig. Musiken är ganska härlig, men andas mer gammal polisserie än film, och den görs inte heller rätta på denna utgåva där ljudet genomgående är ganska burkigt. Bildmässigt är denna Blu-ray dock helt utmärkt och det var en glädje att få återupptäcka denna film i HD.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.0/5 (1 vote cast)
A Force of One, reviewed by Rikard Eriksson on 2013-06-14T07:00:56+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.

Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Latest posts by Rikard Eriksson (see all)

Publicerad den 14 juni, 2013