Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


Arthur och julklappsrushen

Under Nordpolens is finns alla barns stora dröm, nämligen den beryktade tomteverkstaden. Ja, i alla fall i denna film, för frågan om var tomten verkligen bor har många olika svar, beroende på vem man frågar. Den visuellt vackra och brittiska filmen Arthur och julklappsrushen visar åtminstone väldigt konkret hur i hela friden tomten lyckas dela ut miljarder julklappar till alla barn i tid. Trodde någon att han fortfarande pressar ner sin glöggstinna buk genom skorstenen så har ni tyvärr fel. Numera är hela den proceduren gammaldags och föråldrad, tomtens roll är tillbakadragen och julklappsutdelningen är väldigt high tech.

Jultomten har två söner, den yngre heter Arthur och är en mycket godhjärtad ung man med den rätta julkänslan medfödd och nedärvd från generationer av jultomtar. Arthurs ansvar ligger i att svara på alla barns önskningsbrev till tomten och detta finner han stort nöje i. Den betydligt äldre brodern Steven hyser en helt annan typ av känsla för julklappsutdelandet som ju är denna familjs primära sysselsättning. Han basar för att det hela sköts korrekt, visserligen under ganska slapp övervakning från den gamla jultomten själv, och delar ut order och riktlinjer från kommandobryggan på vad som kan liknas vid ett gigantiskt rymdskepp i Star Trek-stil, i formen av en enorm röd släde. Förr i tiden bestod färdmedlet endast av tomtefar med sin träsläde och de magiska renarna. Nu är dessa pensionerade och praktiskt taget magasinerade på Nordpolen, eftersom det nya och moderna sättet är effektivare och smidigare. Den stora farkosten kallas S1, vars röst görs av Laura Linney och där arbetar en miljon tomtenissar med miljoner olika uppgifter.

Steven har utvecklat ett närmast militäriskt och högteknologiskt utdelningssystem och hoppas att dess framgång ska ta honom närmare rollen som jultomte in charge, eftersom det snart är dags för sönernas far att lämna över ansvaret. Dessvärre är inte systemet till hundra procent vattentätt och efter en kaosartad situation hamnar en julklapp på sidan om i hanteringen. Katastrofen är ett faktum, inte minst för Arthur som vägrar acceptera att ett stackars barns önskan nu riskerar att inte bli infriad. Han tar tag i saken och tillsammans med tomtenissen Bryony och gammeltomten, tillika sönernas farfar, gör de allt de kan för att dela ut även den sista julklappen. Men det är ont om tid, blott en natt återstår tills den stora dagen gryr och äventyret med att rädda julen kan börja. Gamla traditioner krockar med de moderna, det blir GPS mot stjärnnavigering eller gamla kartor och kan verkligen den gamla släden och en enda tomte konkurrera med det avancerade och hypereffektiva sättet där man skickar ut arméer med små tomtenissar för att dela ut klapparna?

När tomtenissarnas inledande kommandouppdrag i Danmark går i ett hysteriskt tempo blir jag tvungen att se det en gång extra för att inte missa alla lustiga och fina detaljer, för det kryllar verkligen av dem och blinkar man så går man miste om något. Överlag kan man lugnt säga att det är en extrem fart i filmen, dialogen smattrar fram och våra hjältar hinner i princip fara jorden runt, oftast till tonerna av julmusik. Datoranimationerna är enormt snygga och fantasieggande, och bara faktumet att filmen ser alldeles förträfflig ut gör den sevärd, trots den simpla berättelsen. Arthur och julklappsrushen är skapad av den suveräna studion Aardman Animations (Piraterna!Wallace och Gromit, Bortspolad) som tillsammans med Sony Pictures Animation (Hotell Transylvanien, Smurfarna) verkligen fått till en spektakulär film med imponerande detaljrikedom.

Det stora utbudet av karaktärer är färgstarkt, särskilt fastnar jag för gammeltomten som representerar den gamla goda tiden långt före den nya och ren-fria nutiden. Miljöerna är väldigt varierande och vi får besöka såväl Serengeti i Afrika som en del storstäder. Jag tycker dock inte att man lyckas få fram den rätta stämningen eller själva magin med vad julen kan betyda för barn, men kan ändå inte låta bli att rekommendera den som en charmig film att se när julafton närmar sig. Hela familjen kan definitivt ha roligt tillsammans, även om det inte direkt staplas skämt på hög och jag fann också ett par av dessa som riktigt bedrövliga.

Även inom tomtefamiljen finns problem att lösa, julkänslan har blivit förpassad till att vara något omodernt och till syvende och sist tycker jag att man lyckas visa vad som är viktigast att bevara mitt i all stress. Jag valde det engelska ljudspåret och tycker att James McAvoy fungerar utmärkt i röstrollen som den sympatiske och småklantiga Arthur. I övriga roller finns mängder med kända skådespelare, varav Bill Nighy gör en suverän 136-årig gammeltomte, men också Ashley Jensens hetsiga och tuffa Bryony och Hugh Laurie som Steven sticker ut lite extra. Efter en kortare lyssning till de svenska rösterna i efterhand, rekommenderar jag mycket hellre de engelska, om man verkligen inte måste lyssna svenskt förstås. Filmen innehåller en del referenser till såväl historiska figurer som till filmhistoria. Dessa kommer förmodligen ingen unge att bry sig om, men det är förstås roligt att se som vuxen även om man hade klarat sig utan dem, med tanke på en av invändningarna jag har emot filmen.

Personligen hade jag föredragit en lite lugnare julfilm, den är på tok för galen för att bli en riktigt stor favorit, men jag förstår ju samtidigt att det är bråttom med julklapparna och har även själv upplevt hur förlamande julstress kan vara. Vad hände med termen julefrid? Gamla fina traditioner verkar inte heller gälla längre och jag är faktiskt tveksam till om barn ska få titta in i tomtens verkstad över huvud taget, den borde vara off limits för nyfikna glin. Men då är det kanske ännu märkligare att Stevens kläder består av en kamoflagemönstrad uniform i julfärger.

Jag förstår inte hur man tänkte där eller om ens barn reagerar på detta, men jag ser ingen anledning till att använda militärkläder i en, i övrigt, så pass snäll julfilm för barn. Även om det är en vag anspelning och karaktärens personlighet är cynisk och lite militärisk i sitt sätt att vara, så reagerade jag omedelbart när jag såg honom och tycker inte att det hör hemma i en sådan här film. Hade man skippat hela den äckliga militäriska undertonen, försett vissa med tomteluva istället för basker och därmed gjort det gulligare och mer stämningsfullt, samt vägrat låta Justin Bieber slakta en bra julsång så är jag säker på att jag hade gillat filmen än mer. Det är ju ändå julafton det handlar om – inte krig väl?

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Arthur och julklappsrushen, reviewed by Hans Råman on 2012-11-07T12:00:13+00:00 rating 3.5 out of 5
The following two tabs change content below.
Älskar fredagsmys, gärna med min favoritfilm Nyckeln till frihet, men är allätare inom både film och musik.

Latest posts by Hans Råman (see all)

Publicerad den 7 november, 2012