Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Best Worst Movie
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)

Best Worst Movie

Bästa sämsta filmen någonsin – hur går det ihop? Läs den osannolika – och gripande – historien om ”skräpfilmen” Troll 2.

Filmer som är så usla att de blir bra, underhållning som knappast kan bli mer bakvänd? Alla cineaster av rang (och vanliga dödliga också, för den delen) brukar ha någon personlig favorit i filmhyllan som bjuder på ofrivillig komik – när intentionen är en helt annan – och på så sätt blir underhållande, en slags sunkadelisk effekt. Företrädesvis lågbudgetfilmer, eftersom filmer med stor budget sällan blir så usla att de blir bra – de blir bara tråkiga och dåliga. För egen del är det Hard Ticket To Hawaii av den ”legendariske” Andy Sedaris som smäller högst i skräpkorgen: den filmen har allt från skateboards, bazookas till uppblåsbara barbaror (gärna på en och samma gång) och filmens själva klimax avgörs i något så ovanligt som en frisbee-duell på stranden, på liv och död! Kan ej förstås – måste ses. Men denna recension handlar inte om den filmen.

I Sverige har vi ju dessutom vår ”egna” Mats Helge Olsson som bland mycket annat underligt i sin karriär stod bakom kalkonverket The Ninja Mission, en svensk ninjafilm på fullaste allvar som spelades in i mitten av 80-talet utanför Lidköping och blev något av en internationell megasuccé på hyrvideomarknaden – vars osannolika historia för övrigt skildras ingående i dokumentären Regissören som försvann som sändes i så sent som nu i höstas på bästa sändningstid i SVT. Den dokumentären är så rasande underhållande så den är för övrigt värd licenspengarna flera gånger om – men nog om det nu. Denna recension handlar inte om den filmen – heller.

I denna recension avhandlas istället dokumentären Best Worst Movie, som i sin tur ingående genomskådar skräckfilmen Troll 2 som hunnit bli något av ett fenomen i USA, i all sin unkenhet. Extra intressant i sammanhanget är att Best Worst Movie är regisserad av Michael Stephenson som medverkade i en central roll i Troll 2, och 20 år efter premiären alltså bestämde sig för att göra en film om den.

Men vi backar bandet – sommaren 1989. Den drygt tioårige Michael Stephenson trodde då tiden det begav sig, liksom sina medaktörer, att han medverkade i något alldeles speciellt när skräckfilmen Troll 2 spelades in, och han tillgavs förtroendet för en bärande roll. Föga anade han, och alla de andra inblandade, att de i själva verket bidrog till något som skulle associeras med betyget 0 % på Rotten Tomatoes och skulle anses vara den sämsta film som någonsin gjorts. Besvikelsen var alltså total när de bevittnade den logiska slutprodukten av ett milt sagt taffligt manus, osammanhängande handling, specialeffekter och masker som inte ens hör hemma i Buttericks reaback, och skådespeleri som får självaste Steven Seagal att verka rörlig och karismatisk i sammanhanget.

Det går inte att avhandla alla missar som förekommer i Troll 2, den skall vara så fantastisk i all sin uselhet att det är något av en bedrift att pricka in så många missar i en och samma rulle. Bara titeln i sig är fullkomligt vriden: några troll ser vi nämligen inte röken av i filmen utan filmens banemän benämns istället som ”goblins”. Heller är det inte någon uppföljare vi har att göra med – förvisso fanns det en b-rulle vid namn Troll från några år innan, men inte ens en tillstymmelse av en molekyl från något från den filmen hade hittat in i denna.

Handlingen, måste vi ens dra den? Okej – för att göra en kort historia ännu kortare: Troll 2 handlar om små monster som förvandlar invånarna i den amerikanska småstaden Nilbog (japp, ”Goblin” baklänges) till grönsaker för att sedan käka upp dem. Vegetarian-kannibaler – eller något i den stilen, det förblir oklart. Klart är dock att Troll 2 i alla avseenden var i sanning något som katten släpat in och Stephenson, liksom alla de andra, ville med all rätt glömma Hollywooddrömmarna och allt vad trolltyg hette och vandra vidare med sina liv.

Men något annat hände: folk över hela USA uttryckte sin förtjusning över allt taffligt som Troll 2 hade att bjuda på, en slags nätrörelse grundades och här och var hölls privata Troll 2-visningar årligen, i folks garage men även på filmfestivaler och biografer, och antalet följare till denna rörelse växte stadigt! Det fanns allt från Troll 2-T-shirts och posters, till Troll 2-muggar som sålde som smör i solsken, givetvis kryddade med ”odödliga” citat från filmens infantila manus.

Det som två decennier senare utvecklades från avgrundslös besvikelse till ett regelrätt kultfenomen gav Stephenson startskottet att återbesöka Troll 2 för att utforska de otaliga fans som idoliserar vad han en gång betraktade som sitt livs största misstag. Stephenson förhåller sig i första hand bakom kameran, och lägger istället det främsta fokuset på den som ville prova på sina skådisambitioner i rollen som hans far i Troll 2 – den till vardags karismatiske och omtyckte tandläkaren George Hardy från Alabama som för övrigt behandlar fattiga barn i staden utan någon som helst ersättning.

Hardy, som gillar att stå i händelsernas centrum, blir fullkomligen stormförtjust över den nyvunna responsen som Troll 2 fått, och fördriver mer än gärna tiden mellan sina patienter att turnera runt på konvent och visningar och signera t-shirts eller leverera sina gamla repliker för en jublande diggarskara. Hardys uppriktiga glädje över de kärleksfulla fansens uppskattning är förstås både rörande och smittsam – med Best Worst Movie lyckades Stephenson ändå med en rätt gripande och djuplodande dokumentär som ett från början totalhavererat projekt som ändå förvandlades – mot all förväntan – till något positivt för alla de inblandade, och för folk världen över.

Dock så begränsade sig inte Stephenson till att snoka upp Hardy när han beslutat att genomföra Best Worst Movie, utan vi får även bekanta oss med andra osannolika inblandade i det märkliga filmprojektet: skådespelare som uttalat (eller inte) visar vissa tecken av någon slags psykisk ohälsa, andra som oavkortat medger sitt oengagemang i projektet, och sist men definitivt inte minst: regissören, den italienska skräckfilmskaparen Claudio Fragasso!

Fragasso, vars engelskakunskaper under sommaren 1989 kunde sammanfattas på ett flingpaket, är uppenbarligen inte alls lika upprymd över skrattsalvorna som hans film genererat genom åren, och vidhåller fortfarande att det är en seriöst menad film ”som tar upp problemen i vårt samhälle”. Eh, ok… värt att notera är att hans fru som skrev filmens manus också intervjuas, och menar istället att filmen är en slags attack på vänner till henne som var vegetarianer. Ja, klokt är det inte, men det kompletterar liksom hela bilden.

Best Worst Movie tar sig dock inte an inspelningen eller handlingen – en sak som är viktig att framhålla. Det rör alltså inte om ett slags ”bakom-kulisserna”-material i stil med det vi ständigt matas med i allehanda DVD- och Blu-rayutgåvor av alla dess slag, utan Stephenson fokuserar istället på personerna kring och det blir en högst personlig resa. Exempelvis får vi bevittna den ständiga frontfiguren Hardys egna utveckling när han sitter på ännu ett konvent och konstaterar att ”har inte de här gamla skådisarna bättre saker att göra om dagarna än att sitta och signera t-shirts” när han sekunden senare lite vemodigt inser att han måhända själv är just en sådan. The joke is on him?

För att sammanfatta: Troll 2 är en av de unika filmer som är konsekvent genomrutten i alla tänkbara avseenden, men misslyckas på bästa möjliga sätt då den är fullkomligt genuin i sina avsikter. Från första stund är filmen dömd till undergång med sin ogenomtänkta titel (två fel av två möjliga – några troll figurerar som bekant inte i den och den är heller ingen uppföljare) och trots en ologisk sörja till film kryddad med alla filmfel som finns att göra, och som påminner oss alla om hur riktigt snett det kan gå – så berör Troll 2 och engagerar! Tanken var på något sätt äkta och ärlig – och Troll 2 kanske är det yttersta exemplet på hur långt man kan komma med en välmenad avsikt, när varken pengar eller andra medel finns att tillgå.

Med Best Worst Movie har man inte valt att göra en bakom kulisserna-dokumentär som går genom inspelningsarbetet utan istället fokuserat på själva fenomenet med Troll 2 och människorna omkring det – såväl filmarbetarna som den ständigt växande publiken. Best Worst Movie lämnar inte en hånfull eller nedlåtande känsla, utan snarare en varm och godhjärtad sådan. För egen räkning drar jag lite extra på smilbanden enbart av vetskapen om att verkligt sunkadeliska filmer som Troll 2 tillåts existera, vilket är något som Best Worst Movie med önskvärd tydlighet lyckas få fram under sina dryga 80 minuter. Varm rekommendation!

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Best Worst Movie, reviewed by Claes Lindman on 2014-01-18T07:00:11+00:00 rating 4.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Claes Lindman

Claes Lindman

En film- och musikentusiast som strävar efter att vara så kreativ som möjligt. Gillar många filmskapare men kanske i synnerhet Stanley Kubrick, Robert Bresson och Aki Kaurismäki. Väljer vilken dag som helst Jan Svankmajers animationer framför allt tänkbar form av CGI. Är vidare helgalen i Twin Peaks och har en soft spot för skräckfilm i största allmänhet. Bästa filmskurken? Clarence Boddicker i Paul Verhoevens Robocop.
Claes Lindman

Latest posts by Claes Lindman (see all)

Publicerad den 18 januari, 2014

3 kommentarer

Kommentera
  • Rikard Eriksson säger...
    18 januari, 2014 - 10:01

    TACK CLAES! Så j-vla bra rutet.

    ”Fragasso, vars engelskakunskaper under sommaren 1989 kunde sammanfattas på ett flingpaket” Hahahahaha

  • Kristoffer Arvidson säger...
    19 januari, 2014 - 13:14

    Mycket trevlig läsning! Har inte sett Troll 2 och lär inte göra det heller, men dess uselhet är som sagt legendarisk. Den här dokumentären verkar väldigt intressant.

  • Stefan Kjellberg säger...
    19 januari, 2014 - 23:01

    Verkar vara en dokumentär värd att snegla på, givetvis efter att ha kollat på Troll 2 igen 🙂