Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


Colorado Avenue

Sakta puffar ångloket in på Siklax järnvägsstation och ur tåget stiger en kvinna och två barn med en stor amerikakoffert. Det är Hanna Näs, som med sina barn Otto och Ida, återvänder till sin hembygd efter att ha varit i Amerika några år. Året är 1905 och häst och vagn är det fortskaffningsmedel som står till buds när Hanna återvänder till sin mors hus. Modern är en tvär kvinna, som tycker att Hanna har svikit henne och gått sin egen väg. Hanna beslutar sig att köpa en tomt vid vägskälet och starta Siklax första handelsbod. Barnen växer upp och lilla Ida gifter in sig i en finare familj och Otto gör stora pengar på att smuggla sprit i förbudstidens Finland.

Utbudet av skådespelare med Österbottniskt påbrå är förmodligen ganska litet och det märks delvis i filmen, men inte i första hand på att skådespelarna gör dåliga rollprestationer, utan för att det verkar ha varit svårt att få rätt ålder på skådespelarna. Hanna, som spelas av Birthe Wingren, var 40 år vid inspelningen av filmen och hon spelar Hanna både i tillbakablickarna som sker till tiden innan Hanna for till Amerika – då borde hon ha varit yngre än 20 år – och även Hanna som farmor i slutet av filmen. Detta syns tydligt, exempelvis i scenen där Hanna möter sin make Ed Näs (Andreas Wilson) i Colorado – där ser hon ut att vara i 30-årsåldern. Det samma gäller några andra personer, Johannes Smeds – där Nicke Lignell precis som Birthe Wingren spelar både ung och gammal och även Johannes son Erik (André Wickström) lider av åldersproblem, men här är det inte variationen i ålder som är problem utan det faktum att den 30-åriga skådespelaren skall föreställa en 20-åring och det ser han inte ut som. Däremot tycker jag att rollprestationerna överlag är bra och det är härligt att få höra den ålderdomliga österbottniska finlandssvenskan, men jag tackar för att filmen är textad på svenska för det är en del dialektala uttryck som är svåra att höra eller förstå. Och även när man förstår vad som sägs kan det vara förvrängt (exempelvis pojke bli pojtje och mycket blir myttje med tydliga tje-ljud på slutet).

Detta är en film med ganska liten budget – i runda slängar 25 miljoner. I filmen märker man dock inte något alls av att det skulle vara billigt gjort, utan tvärtom ser miljöer och kostymer väldigt äkta ut (vilket kanske beror på att de är just äkta). I några scener regnar det och i extramaterialet får vi träffa den lokale brandman som var ute och gjorde regnet med sin brandslang, vilket visar att man inte behöver stora Hollywood-fläktar från Volkswagen för att göra lite oväder.

Colorado Avenue bygger på romanerna Colorado Avenue (1991) och Lanthandlerskans son (1997) av Lars Sund och det är kanske här som grunden till filmens största problem ligger, nämligen tempot. Filmen är två timmar lång, vilket är en ganska modig längd även om det är brukligt med både längre och kortare filmer. Problemet är att tempot är lågt, samtidigt som man känner att det saknas händelser i filmen, som om filmen skulle ha behövt en halvtimme till och helst i kombination med ett betydligt högre tempo. Regissören Claes Olsson har uppenbarligen slitits mellan att hålla ner filmens längd och försöka att få med innehållet i de två romanerna, men samtidigt inte velat ha ett högre tempo i filmen. Det bestående intrycket efter att ha sett filmen är att det hände väldigt lite.

Det finns en trailer för filmen med på skivan, samt en the making of-dokumentär, som känns lite smågullig när man intervjuar de stalltjejer som haft hand om hästarna och brandmannen som gjorde fejkat regn med hjälp av brandsprutan. Värd att se är den hur som helst.

Detta är ett vemodigt, men vackert, drama, som tyvärr lider av att det händer för lite i filmen. Det är ett gediget tidsdokument om en svunnen tid i ett land inte alltför långt borta. Är du intresserad av tidseran eller av Österbotten tycker jag att du bör se denna film.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 4.5/5 (2 votes cast)
Colorado Avenue, reviewed by Joakim Helmbrant on 2012-12-18T12:00:51+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Joakim Helmbrant

Joakim Helmbrant

Månskensbonde som bor på subwoofersäkert avstånd från närmsta granne. Gillar dokumentärfilmer och musikfilmer (OBS INTE musikaler!).
Joakim Helmbrant

Latest posts by Joakim Helmbrant (see all)

Publicerad den 18 december, 2012