Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

De magnifika Ambersons
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 5.0/5 (1 vote cast)

De magnifika Ambersons

Om man gjort en film som ofta anses höra till de bästa och framförallt viktigaste som någonsin gjorts, Citizen Kane, är det inte speciellt enkelt att följa upp en sådan framgång. För Orson Welles skulle det visa sig bli en mardröm, då han förlorade kontrollen över De magnifika Ambersons efter medioker respons från testpubliker. Medan han befann sig i Brasilien kom filmen att kortas med 40 minuter, klippas om ganska radikalt och även förses med ett nyinspelat slut. En karriär som startade löjligt lovande kom snabbt ur kurs och blev aldrig riktigt vad den förmodligen hade kunnat bli.

ambergfstairs2En slags familjekrönika om hur öden korsas, gamla kärlekar gör sig påminda och maktbalanser förändras. När den unge spolingen George kommer hem från college någon gång vid det förra millennieskiftet träffar han Lucy på en tillställning hans föräldrar arrangerar. Hon visar sig vara dotter till Eugene, en man som svärmade för George mor en gång i tiden och som hans faster Fanny länge kastat trånande blickar efter. Eugene utvecklar bilar och arbetar hårt för att starta upp en tillverkningsindustri i en era som raskt håller på att förändra hela landet för alltid.

Boken som filmen är baserad på är, som jag förstått det, en ganska mustig och omfattande historia som utspelar sig över flera årtionden, där de olika generationerna Amberson får utrymme. Här har man valt att fokusera nästan uteslutande på unge George och dennes reaktioner på hur hans mammas tidigare förälskelse kliver in i familjen igen efter många år. Welles gör sitt bästa för att skapa en historik, bland annat via en lång introduktion där nostalgin flödar och familjens anor breds ut. Det fungerar bara delvis och när handlingar kickar igång på allvar känns det inte som att man har tillräckligt med kött på benen för att bli involverad i intrigerna. Samtidigt är George inte speciellt intressant att följa, då han antingen tjurar eller beklagar sig över tanken på att någonsin behöva arbeta för brödfödan.

600full-the-magnificent-ambersons-screenshotFilmbolaget klippte som sagt var bort ungefär 40 minuter ur filmen och att göra det med en historia som redan slimmats ner från bok till manus får ganska förödande konsekvenser. Det mesta känns tyvärr väldigt rumphugget. Vad spelade egentligen kärlekshistorian mellan Lucy och George för roll? Vem var egentligen Georges pappa och vad hade de för relation? Varför verkar Eugene först så glad över dotterns romans för att sedan tappa intresset för nästan allt annat än sin bilindustri? Nej, det är alldeles för mycket som blir underutvecklat och knasigt, särskilt när det finns så många spår av en fyllig historia och karaktärer med betydligt fler nyanser än vad som blivit kvar här. Nu är det inte säkert att De magnifika Ambersons hade blivit något mästerverk även om Welles fått bestämma fullt ut, men det hade nog kunnat vara en härligt spretig film full av minnesvärda människoöden och intriger. Om inte annat hade den åtminstone kunnat leva upp till sin titel lite mer än vad den gör nu.

Citzizen Kane är känd för att på många sätt vara tekniskt fulländad och Welles visar att krutet fortfarande är torrt. Det är många komplicerade åkningar längs en trappa, scener där kameran glider mellan dialoger i en enda lång tagning och massor med snyggt djupfokus. Samtidigt är detta så väl inbakat i handlingen att det aldrig känns som effektsökeri eller drar åt sig för mycket av uppmärksamheten, utan det är verkligen mästerlig fingertoppskänsla. Jag läser på Wikipedia om hur många scener som klippts sönder, bland annat några riktigt långa och komplicerade tagningar, vilket ju känns trist. Tyvärr finns det inte heller några möjligheter att någonsin få se en directors cut, trots att Welles anteckningar om hur han hade tänkte sig allt finns bevarade, då något snille förstörde negativen för att göra plats i valven på filmstudion. Men i röran som finns kvar är det ändå många fina scener där skådespel och regi verkligen samspelar, något jag gärna hade sett mer av i en längre version.

ambersons-05132011Att De magnifika Ambersons kunde bli nominerad till en Oscar för bästa film övergår mitt förstånd och att den ibland räknas in bland de bästa amerikanska filmerna någonsin är bara bisarrt. Inte ens om Welles fått sin vilja igenom fullt ut tror jag den kommit i närheten av att vara ett mästerverk, den hade nog fortfarande lidit för mycket av att vara en rejält nedbantad roman. Det här är ett halvt misslyckande, men ett sevärt sådant, både för de bitar av briljans som finns där, men kanske mest för att fundera kring att den förmodligen hade kunnat vara så mycket bättre.

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 5.0/5 (1 vote cast)
De magnifika Ambersons, reviewed by Erik Nyström on 2013-03-29T07:00:54+00:00 rating 2.5 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 29 mars, 2013