Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


Doctor Zhivago: Anniversary Edition

maxresdefaultPoeten och författaren Boris Pasternak belönades 1958 med Nobelpriset i litteratur, något han efter påtryckningar från sitt hemland, Sovjetunionen, avböjde att ta emot. Två år senare var han död och ytterligare fem år senare filmatiserades hans förmodligen mest kända bok Doctor Zhivago.

Läkaren tillika poeten Zhivago är verksam i ett Ryssland som genomgår stora förändringar under det tidiga 1900-talet. Första världskriget rasar, folket gör revolution mot tsarregimen och flera år av stor politisk oro följer. Själv slits han mellan kärleken till två kvinnor, sin hustru Tanja och älskarinnan Lara. Som läkare är han användbar för armén såväl som för Bolsjevikerna, men som poet anses han samtidigt vara alldeles för personlig och småborgerlig. De turbulenta åren blir en politisk och känslomässig berg-och-dalbana för den en gång välbärgade unge mannen.

doctor-zhivagoAv de stora mastodontfilmerna som Hollywood producerade under 50- och 60-talet, exempelvis Ben Hur, Cleopatra eller Spartacus, är Doctor Zhivago min favorit. Med en speltid på 3.20 hinner den omsorgsfullt gestalta karaktärerna och samtidigt få med de stora dragen i händelserna runtikring dem utan att något känns stressat. Det episka anslaget till trots, är det en intim historia som verkligen tar vara på relationerna istället för att enbart skildra spektakulära händelser. Aldrig blir fallet som i exempelvis Cleopatra, att de storslagna scenerna blir överdrivet pompösa och odrägligt utdragna. Inte heller fastnar man i tjatigt melodramatiskt kärlekstuggande som i Gone with the Wind, utan balansen är hela tiden väl avvägd. Naturligtvis är scenerierna och kostymerna, precis som andra filmer i genren från den tiden, en ren njutning att titta på.

Regissören David Lean var i högform när han gjorde Doctor Zhivago, då hans två föregångare till denna var de erkända klassikerna Lawrence of Arabia och Bridge on the River Kwai. Att det är en regissör som arbetar på toppen av sin förmåga råder det inga som helst tvivel om. Det flitiga användandet av vida landskapsbilder som karaktärerna färdas genom ger en känsla av storlek och lyx. Samtidigt är nog ingen regissör skickligare på att klippa mellan dessa extremt omfattande helbilder direkt till en närbild, utan att man någonsin upplever det som desorienterande. Tekniken i de mer intima dialogscenerna är också prickfri, där han verkligen vet hur han ska plocka fram det bästa ur sina skådespelare och även låta scenerna ta den tid de behöver.

7642631b-f055-4540-a163-d550e1ee9c37Omar Sharif är förmodligen den som är mest förknippad med denna film och han gör ett godkänt jobb i huvudrollen, men egentligen inte så mycket mer. Samtidigt är det ingen speciellt tacksam roll är göra, då han mest bara ska betrakta det som sker omkring honom och reagera på de andra karaktärernas känsloyttringar. De mest minnesvärda prestationerna görs nog istället i birollerna, nämligen den alltid trygge, om än något överdrivet allvarlige, Alec Guinness samt Rod Steiger som jag aldrig sett bättre. Julie Christie får kämpa sig igenom flera av sina scener med Sharif, men briljerar däremot när hon hamnar tillsammans med Steiger eller helt enkelt bara får låta ögonen utstråla olycka.

Doctor Shivago porträtterar de djupa orättvisor som präglade Ryssland under tsarregimen med ungefär samma attityd som den sedan visar den ganska blodiga själlösheten som råder efter att Bolsjevikerna tagit makten. Det tas varken ställning för eller emot revolutionen. Istället får filmens huvudperson utgöra något slags moraliskt rättesnöre som sätter människan i fokus oavsett vem som sitter vid den politiska makten. En trots allt ganska sympatisk hållning och att filmen inte fördömer det rådande statsskicket i dåvarande Sovjetunionen, mitt under kalla kriget, måste ändå anses som ganska vågat.

costumes-in-Dr-Zhivago

Trots att filmen slukar en hel kväll, får den mig nästan att önska att alla filmer sprängde tretimmarsgränsen och kan erbjuda så tjusig uppbyggnad av en historia tillsammans med nyanserade karaktärer. Det känns exklusivt, storslaget och välgjort, men utan att för den skull tumma på det mer personliga. Jag kan visserligen känna en viss mättnad av att se ännu en lidande manlig poet vara hjälten, men det utgör egentligen aldrig några större hinder i upplevelsen.

doctor-zhivago-alec-guinessDet är ingen gnistrande bild som kommer slå någon med häpnad över det högupplösta formatets möjligheter, men ändå definitivt bra. Ibland känns bilden lite mjuk och jag noterade ett par konturförstärkningar som stack i ögonen, men det är egentligen inget allvarligt. Mest slående med ljudet är hur vacker den storslagna och oförglömliga musiken är. Kristallklar och oerhört levande fyller den upp hela rummet på ett sätt som verkligen förhöjer upplevelsen. Naturligtvis är ljudet kanske inte optimerat för hela surroundsystemet, men det är ändå ett spår som visar på möjligheterna med att piffa upp äldre inspelningar.

När jag kastade ett öga på vilka som står för kommentarspåret kände jag mig först en smula nedslagen: Omar Sharif, Sandra Lean och Rod Steiger. Två virriga gamla gubbar och en kvinna med något form av släktskap till regissören kändes inte jättespännande. Det visade sig dock att jag hade fel. Sharif är hela tiden vass och full av anekdoter samtidigt som han fungerar bra tillsammans med Sandra Lean, kvinnan som var gift med David Lean under hans sista levnadsår. Tillsammans med en separat inspelad Steiger bjuder de på massvis med information, analyser och tankar som lyckas vara intressant hela vägen. Visserligen blir det tyst under längre partier, men det känns nästan bara behagligt med tanke på filmens längd. Dokumentären som ligger på samma skiva som filmen är uppdelad i två akter, på ungefär 20 minuter vardera. En snabb men samtidigt någorlunda informativ vandring genom filmen och dess tillkomst komplett med hyllningskörer från några nu aktiva regissörer.

600full-doctor-zhivago-screenshot

Andra skivan sparkar igång med lite ljudupptagningar och intervjuer från premiären, dock tyvärr utan bild. Den entimmeslånga dokumentären påminner en hel del om den första skivan, med den skillnaden att denna har 15 år på nacken, men samtidigt även är snäppet intressantare. De har lyckats få med flera av de inblandade och presenterar såväl Lean som Pasternak på ett lagom ingående vis. Zhivago: Behind the Camera with David Lean är en featurette samtida med filmen på ungefär tio minuter och är av marginellt intresse. Inte heller David Lean’s film of Doctor Zhivago, även den samtida, är speciellt fascinerade. Speciellt inte om man redan sett de två nyinspelade dokumentärerna, då detta egentligen bara är en kortare version av dessa. Vill man sovra i extramaterialet kan man gott och väl hoppa över dessa två utan att missa speciellt mycket.

Moscow in Madrid och Pasternak är två featuretter som i likhet med de två ovan nämnda är gjorda samtidigt som i filmen i syfte att vara promotionmaterial. Den första har ett visst fokus på omaket med att bygga upp en replika av Moskva utanför Madrid, medan den andra riktar in sig på författaren till boken som utgör filmens förlaga. Återigen är de mer intressanta som tidsdokument är för informationen de förmedlar. Delen om Boris Pasternak lyckas även leverera ett någorlunda givande porträtt av författaren

Dr-Zhivago-house-exteriorSist ut är två stycken intervjuer med Julie Christie respektive Omar Sharif, inspelade in anknytning till filmens premiär strax innan jul 1965. En kedjerökande Christie verkar en smula nervös och virrig, men ger samtidigt ett uppfriskande ärligt intryck som ligger en bra bit ifrån dagens extremt mediatränade stjärnor. Sharif känns betydligt mer bekväm med att bli intervjuad och det hela känns behagligt avslappnat. Båda segmenten lider tyvärr av att bakgrundsljuden från cafémiljön de är inspelade i, gör det lite svårt att höra vad som sägs ibland. Det finns som synes en hel del att bita i, men tyvärr blir det en hel del upprepningar då flera av segmenten egentligen behandlar exakt samma saker. Kommentarspåret, samt de två nyproducerade dokumentärerna är det man kan rikta in sig på i första hand och har man riktigt ont om tid kan man nog faktiskt låta bli att sätta skiva två i spelaren.

Doctor Shivago är verkligen en filmupplevelse som jag tycker man ska ta sig tid att se. Gillar man episka, romantiska och melodramatiska filmer är detta definitivt något man nästan garanterat kommer att uppskatta. Om inte annat är det en klassiker som finns med på den där listan på filmer man bör ha sett. Utgåvan är nog så bra som den kan bli, med bra bild, fantastiskt ljud och massvis med extramaterial att dyka ner i.

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.0/5 (1 vote cast)
Doctor Zhivago: Anniversary Edition, reviewed by Erik Nyström on 2015-05-11T10:40:24+00:00 rating 4.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 11 maj, 2015