Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Downton Abbey säsong 4
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 1.0/5 (1 vote cast)

Downton Abbey säsong 4

downtsäsong4-2Denna recension kommer att innehålla feta spoilers om de tidigare avsnitten, det mesta har redan spridits runt som en löpeld på internet men ni är förvarnade.

Matthew är död. Låt oss upprepade det, Matthew är död. Dan Stevens, som spelade Matthew, har i mångt och mycket burit serien på sina axlar valde att efter tre säsonger lämna Downton Abbey eftersom han ville göra egen karriär.

Året är nu 1922 och det är sex månader efter Matthews tragiska död, Mary försöker fortfarande komma över det samtidigt som godset brottas med stora problem. Tom vill att Mary skall bli delaktig i besluten men Lord Grantham vill till varje pris undvika det då han är rädd att Mary skall knäckas. Edith fortsätter sin romans med Michael Gregson, denne har bestämt sig för att flytta till Tyskland för att kunna skiljas från sin sinnesjuka fru och då kunna äkta Edith. Nere bland tjänarna drabbas Anna och Mr Bates av ännu ett bakslag, något som kan få hela deras äktenskap att spricka. Thomas lyckas få en gammal ”vän” i huset och har planer att använda henne som spion för att skaffa sig ett övertag.

Efter säsong 3 och julspecialen så var det med stor nyfikenhet jag satte mig ner för att se säsong 4. I mina ögon så var Matthew navet som serien snurrande kring. Från att första säsongen har varit en utböling till att under säsong 3 var den som styrde huset mer eller mindre. Hur skulle serien klara av att han försvann? Jodå ganska bra, det är inte samma gnista och energi som det en gång var men tack vare bra dialog, fint skådespel och bra intriger håller serien ändå god fart. Framförallt är det skönt att se Lord Grantham lyfta sig från säsong 2 och 3 där han blev mer och mer en karikatyr, men här så får han mer utrymme igen och fungerar bättre. Annars spelar man de säkra korten, kanske lite för säkra kort. Thomas blir återigen boven och en karaktär som hade utvecklas till något intressant är numera återigen en sliskig person som är villig att gå över lik för att nå uppåt i karriären.downtsäsong4-3

Och stackars Anna som verkligen aldrig kan få vara helt lycklig med Mr Bates, deras kärlek har nu haft problem i fyra säsonger och jag lider med dem i varje avsnitt. Det börjar bli lite uttjatat också, kan de stackars människorna inte bara få leva lyckliga? Edith får större utrymme nu när Sybil är borta men hennes karaktär är fortfarande relativt tråkig. Hon känns så menlös på något sätt. Roligare är det då med Rose MacClare en frisk fläkt som med sin ungdomliga entusiasm ställer många saker på huvudet för huset Downton. Hon är en katalysator som serien delvis behöver. Samma sak med Alfred, Daisy, Jimmy och Ivy, en skön blandning av ungdomlig kärlek och allt som det kan ställa till med.

Det finns saker som stör mig och har gjort från seriens början. Det är väldigt liberalt i Downton Abbey för att vara England under 20-talet. Landet var fortfarande en stormakt och adeln hade en makt i landet. Men så är alla väldiga liberala och det blir nästan fånigt hur lite problem de har med vissa saker i serien. Samtidigt är Downton Abbey en serie som jag har inga problem att sluka avsnitt på avsnitt. Det är en njutning att se skådespelet och intrigerna i serien även om de inte riktigt når upp till nivåerna ifrån säsong 1 och 3.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 1.0/5 (1 vote cast)
Downton Abbey säsong 4, reviewed by Pär Wirdfors on 2014-02-21T12:00:38+00:00 rating 4.0 out of 5
The following two tabs change content below.

Pär Wirdfors

Stockholm
Skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Latest posts by Pär Wirdfors (see all)

Publicerad den 21 februari, 2014