Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


En ny start

Att få till ett skojigt familjedrama i spåren av ett trauma låter som en långsökt filmidé, men storyn i En ny start bygger faktiskt på en sann historia hämtad från England, och boken som den verklige Benjamin Mee skrev efter sina upplevelser. Här är dock handlingen förpassad till södra Kalifornien. Fast långsökt blir det förstås ändå när en helt oerfaren far ska lära sig zoo-livet från grunden, samtidigt som han bondar med gossen och finner en ny kärlek mitt bland tigrar, papegojor och ormar.

Efter en tragedi som satt djupa spår letar Benjamin Mee (Matt Damon) och hans två barn efter något som kan få dem att hitta glädjen igen. När vi träffar den lilla familjen har mamman redan gått bort för ett halvår sedan och pappa Benjamin kämpar på med livet och välfärden för sjuåringen Rosie och hennes dubbelt så gamla storebror Dylan. Efter att Dylan krånglat till det genom att missköta sig i skolan och därmed bli relegerad, tar Benjamin beslutet att starta om på ny kula och köpa sig ett hus där barnen kan växa upp i lugn och ro och bara få vara barn. Benjamin är en bra och engagerad farsa och säger upp sig från jobbet som journalist och författare av äventyrsböcker, lika mycket för de små livens skull som för sin egen. De ska bli en fungerande och glad familj igen och han är beredd att satsa allt.

En mäklare tar med dem ut på husjakt och varnar lite grann för det gamla huset med mycket stor tillhörande mark, men Benjamin och dottern Rosie är övertygade från start, här vill de bo. När de granskar omgivningarna lite närmare inser de snart att de är på väg att flytta ut från staden till en nedgången djurpark full av exotiska djur, långt ute på landet, och det är här filmens originaltitel kommer till användning – We bought a zoo. En aning bättre än den svenska titeln, minst sagt. På köpet kommer även en hel arsenal med anställda, där Kelly (Scarlett Johansson) är chef. Lily (Elle Fanning, Super 8) arbetar, trots sin ringa ålder, också i djurparken och hon är inte sen att visa intresse för den aningen motsträvige Dylan. Personalen känner sig skeptiska mot den nya ägaren, men Benjamin visar rätt anda från början och förtroendet för honom växer.

Thomas Haden Church (Killer Joe) spelar Benjamins bror Duncan som först uppmuntrar till nystarten, men han avråder på goda grunder från att investera i ett zoo. Och till en början får han rätt, problemen hopar sig, djuren visar sig vara dyra i drift och omställningen blir särskilt vansklig för Dylan som saknar staden och sina vänner. Rosie stortrivs dock och Benjamins stora prov, tillika filmens spänningselement, kommer istället att handla om att få parken färdigställd i tid för öppningsdatumet, samt att få den godkänd av den elaka djurparksinspektören. Det råder lite av en hippiestämning bland personalen och allt är väldigt gemytligt och avslappnat. Några större meningsskiljaktigheter dem emellan existerar inte, utan problemen består främst av finansiella sådana när djuren kräver dyr veterinärvård och mängder av andra utgifter tornar upp sig. Benjamin är dock lika beslutsam som äventyrlig, vilket gör att hela gänget inspireras och samtliga arbetar stenhårt för att projektet ska lyckas.

Till en början gillar jag inte alls den tråkiga Kelly och hoppas att en av tigrarna ska glufsa i sig henne och bajsa ut en hårboll, men det tar sig och Scarlett glider bättre in i rollen efter hand. Ändå känns några karaktärer och relationer väldigt ansträngda och i vanlig feel good-anda så avslutas de flesta scener med en bra sång som tar oss in i nästa karaktärs upplevelser utan att gräva för djupt i problemen vi precis tagit del av. Den gamla succéregissören Cameron Crowe (Almost Famous, Pearl Jam Twenty) är särskilt skicklig på just musikbiten, här har han alltid varit branchledande och soundtracket är det som vanligt inget fel på. Trots detta så slår tanken mig flera gånger – Cameron Crowe, vad i helskotta pysslar du med här egentligen? Kvaliteten och autentciteten känns långt borta från de fornstora Oscarsvinnande dagarna och emellanåt påminns jag tyvärr om skräpet Elizabethtown.

I många avseenden är En ny start (usch, den där titeln) charmig och konstant småtrevlig, om man bortser från mammans tragiska bortgång, vi ska röras till tårar och vi ska lockas till skratt samtidigt som Benjamins Mees öde ska inspirera och visa att det går att finna kraft och hopp att ta sig vidare i livet. Man har rundat av de allra skarpaste kanterna från den riktiga historien, vilket gör filmen familjevänlig och lättsam. Det är skaplig underhållning och fint utfört med snyggt foto, men det förekommer också flertalet övertydliga sekvenser som är så erbarmligt larviga att jag i bakgrunden tycker mig skymta ett lejon använda en sköldpadda som skämskudde. Jag undrar om det ändå inte är Cameron Crowe som är i behov av en ny start efter detta.

Trots den höga tramsfaktorn, så kapitulerar jag själv lika fånigt inför lilla Rosie som är så extremt gullig att förmodligen inte ens grizzlybjörnen hade kunnat förmå att käka upp henne. Precis som i Jerry Maguire så köper alltså Cameron Crowe publikens gunst och betalar notan genom charmen hos ett stackars barn. Antingen älskar man att bli manipulerad så här eller så kämpar man emot och försöker avsky det. Jag örfilar mig själv två gånger och gör mitt bästa för att åtminstone gilla det, lite. Det är också lite roligt att se Matt Damon spela mysgubbe och han gör det riktigt bra tillsammans med barnen i ett par finkänsliga scener.

Naturligtvis finns även kärleken att finna någonstans i denna djurpark, både far och son flörtar vilt bland personalstaben och den bästa kemin bjuder de unga turturduvorna på. Feel good eller inte, jag mår alltid bra av att höra låtar som Hunger strike, Buckets of rain eller Cinnamon girl och musiken bidrar starkt till att skapa en relativt trevlig känsla i kroppen när allt till slut har gått vägen för våra djurvänner. Om inte historien om Benjamin Mee och hans djurpark varit hämtad från verkligheten, hade En ny start varit en totalt orimlig och ointressant film, men gillar man djur och varm klichéfylld familjeunderhållning är det inget att tveka inför.

Bland extramaterialet, som är väl godkänt, finns det en hel del att gräva ner sig i. Av innehållet vill jag särskilt nämna dessa avsnitt: Benjamin Mee och hans ungar berättar om vägen genom sorgen och hur deras omåttligt populära djurpark kom att bli verklighet. En intressant och rörande liten snutt på en knapp halvtimme. Den unga isländska kompositören Jónsi från Sigur Rós, samtalar om musiken med regissören i en dryg kvart. Sedan tillkommer extrascener i nästan 40 minuter och även 75 minuter med hela crewet som snackar om bakgrunden och inspelningen av filmen med massor av information om djuren, plus ett kommentarspår.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 3.4/5 (5 votes cast)
En ny start, reviewed by Hans Råman on 2012-11-27T12:00:40+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Älskar fredagsmys, gärna med min favoritfilm Nyckeln till frihet, men är allätare inom både film och musik.

Latest posts by Hans Råman (see all)

Publicerad den 27 november, 2012