Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


Fifty Shades of Grey

fifty-shades-of-grey-2En av de senaste årens mest omtalade böcker blir en av de mer omtalade filmerna. En given biosuccé och mer eller mindre genomgående illa omtyckt av recensenterna, precis som det ska vara.

Historien är så enkel att den kan sammanfattas i en enda kortfattad mening: Ung vacker miljardär inleder relation med ung vacker collegestudent och leder henne in på BDSM. Det här är den första filmen i en planerad trilogi som ska följa de tre böckernas handling och utveckling. Författaren till romanen, E. L. James, hade tydligen ursprungligen skrivet det som fan fiction till Twilight, men valt att plocka bort vampyrerna och skriva om det till en mer ordinär historia om kärlek med piskor. Jag har inte läst någon av böckerna, men som jag fattat det ska de vara ganska illa skrivna, men ändå ha något som suger in läsaren, inte helt olikt ett annat bokfenomen för några år sedan, The Da Vinci Code.

originalNär jag fått premissen beskriven för mig har det ändå känts som att det finns potential i den. En rik man som till naturen är kontrollerande och kräver lydnad. Han undviker närhet i relationer, och är egentligen bara intresserad av sex i allmänhet och BDSM i synnerhet. Möjligheterna att genom den berättelsen hålla upp en spegel mot heteronormen på samma sätt som Mad Men gör mellan 60-talet och nutid, tas inte alls vara på. Det hade gått att säga hur mycket som helst om mansrollen och kvinnorollen eller makt mellan könen eller om klass. Man hade även kunnat dyka in i spänningen mellan smärta och sexuell njutning, att provocera tittaren (eller läsaren) genom att sudda ut gränser. Att göra de sadomasochistiska inslagen ambivalenta och tvinga en att göra obekväma ställningstaganden, utan att skriva en på näsan. Om jag hade sett filmen på bio hade jag velat komma ut ur salongen med en obehaglig känsla i magen, en blandning mellan upphetsning och avsmak, med kanske några stänk ilska. Tänk om Michael Haneke fått fria händer att gå loss på romanen? Eller, för att göra det något mer Hollywoodanpassat, en revitaliserad Paul Verhoeven? Jag hade velat se något som väckt några som helst känslor annat än djup tristess.

Det är tydligt att producenter varit inne och styrt hårt. Jag har även hört att författaren E.L. James haft väldigt stort inflytande. Någon har uppenbarligen varit livrädd för att slarva bort investeringen och råka uppröra någon i den biopublik som skulle gjort filmen till en succé oavsett vad som filmats. Nu ser det ut som en Dressmanreklam och väcker ungefär lika mycket känslor som en sådan. De uppenbara bristerna i ursprungsmaterialet lyser igenom i varenda fumlig scen och det händer verkligen ingenting. Stackars Dakota Johnson (The Five-Year Engagement) och Jamie Dornan (The Fall) jobbar verkligen i motvind från ruta ett och i ärlighetens namn gör ingen av dem ett speciellt bra jobb med det heller, så jag vete tusan om de är värda några sympatier. Sam Taylor-Johnson har förmodligen regisserat med en pistol mot huvudet och kroppen fullpumpad med antidepressiva för att stå ut med tanken på att ha sålt sin själ till djävulen. Det finns verkligen ingenting att ta fasta på eller att intressera sig för. Om den ändå hade kunnat bli kalkonusel så den hade fått något slags ofrivilligt underhållningsvärde, men det är är bara sövande och dessutom drygt två timmar långt.

fifty-shades-of-grey-movieJag får även en stark känsla av att allt som har med BDSM skildras med ett extremt utifrånperspektiv. Antingen har James ingen som helst inblick i den världen eller så är hon helt oförmögen att skildra det på ett trovärdigt sätt. Det känns verkligen som någon som mest suttit och gissat ungefär vad det går ut på. Jag kan även tycka att man inte behandlar det intresset respektfullt, utan måste psykologisera det som någon form av avart som bara de som på något sätt är lite vrickade kan gå igång på. Låt folk gilla vad de gillar.

Som tur är behöver ju ingen annan än de mest hugade se vare sig denna eller någon av de kommande två filmerna. Även om man blir nyfiken på den utifrån allt snack som varit kring böckerna är den på inget sätt värd att lägga någon tid på. Tro mig. Och förresten, Anastasia Steele är det larvigaste namnet på en karaktär någonsin.

 

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.0/5 (1 vote cast)
Fifty Shades of Grey, reviewed by Erik Nyström on 2015-07-01T08:00:29+00:00 rating 1.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 1 juli, 2015