Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

James Bond #18: Tomorrow Never Dies
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.5/5 (2 votes cast)

James Bond #18: Tomorrow Never Dies

Efter sin lyckade debut som James Bond i GoldenEye var det dags för Pierce Brosnan att försöka följa upp framgångarna, denna gång genom att tampas med en makthungrig mediamogul.

Eftersom dåliga nyheter säljer är den illvillige ägaren till Carver Media Group, Elliot Carver, naturligtvis intresserad av att skapa sådana på egen hand. Med hjälp av ett för radar osynligt fartyg samt lite kreativ manipulering av satelliter sätter han England och Kina på kollisionskurs med varandra. Att valet föll på Kina visar sig vara ganska naturligt, då det är det enda land som inte tagit emot hans nyhetssändningar med öppna armar och Carver är av uppfattningen att ett regimskifte kan vara på sin plats. MI6 anar ugglor i mossen och skickar in James Bond för att undersöka saken närmare, vilket bland annat leder honom i armarna på en gammal flamma som råkar vara gift med Carver och till ett spektakulärt fallskärmshopp in på vietnamesiskt territorium.

Tomorrow Never Dies osar sent 90-tal i alla filmrutor. Är det inte kläder eller bilar, så är det teknologin och fotot. För mig kändes det som att transporteras tillbaka till åren då jag gick gymnasiet och var helt ointresserad av Bondfilmer. Som tidskapsel fungerar den och det är lite charmig att höra någon general högtidligt förklara vad bokstäverna i GPS står för samt hur det fungerar. Synen på mediamoguler, satelliter och något som kan antas vara internet har något naivt över sig som påminner lite om hur Bondfilmerna på 60-talet förhöll sig till sin omgivning. Samtidigt blir det även lätt parodiskt och inte på den nivå man vill att dessa filmer ska ligga. Jag skrattar lite för mycket åt den och lite för lite med den. Den annars duktige Jonathan Pryce lyckas inte göra något mer av Carver än en blek karbonkopia av tidigare, mer färgstarka, skurkar. Hur skräckinjagande är egentligen chefer för multinationella mediaföretag, Rupert Murdoch till trots?

Visst finns det ett par lyckade och rafflande actionsekvenser som antingen går hem tack vare att det är ett häftigt stunt, som fallskärmshoppet, eller för att det är iscensatt med glimten i ögat, som biljakten i parkeringshuset där Bond rattar bilen från baksätet med en mobiltelefon som fjärrkontroll, men i övrigt är det ganska slätt. Pierce Brosnan får inte så mycket att arbeta med i manusväg och känns besvärande oinspirerad redan i sitt andra framträdande som 007.

Men det mesta fungerar någorlunda tillfredsställande och den som saknade avancerade manicker och lömska specialvapen i GoldenEye får sitt lystmäte stillat här. Tomorrow Never Dies prickar in det man kan förvänta sig av en Bondfilm och gör det någorlunda skickligt, men aldrig så att man höjer på ögonbrynen eller får för sig att livet som agent är livet man vill leva. Tiden då James Bond var synonymt med actionfilmer i frontlinjen inom genren var vid den här tiden definitivt förbi.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 2.5/5 (2 votes cast)
James Bond #18: Tomorrow Never Dies, reviewed by Erik Nyström on 2012-10-11T00:07:36+00:00 rating 2.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 11 oktober, 2012