Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Modig 3D
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 3.0/5 (3 votes cast)

Modig 3D

2008 utannonserade Disney och Pixar en ny animerad film kallad The Bear and the Bow. Det skulle bli Pixars första saga med övernaturliga inslag och ha ett mörkare tema och inslag än tidigare filmer. Som inspiration nämndes bröderna Grimm och H.C. Andersen. Brenda Chapman blev den första kvinnliga regissören för en Pixarfilm. När filmen kom ut 2012 var Mark Andrews regissör och saker och ting var annorlunda.

Joakim Helmbrant har redan recenserat den vanliga Blu-ray utgåvan av Modig, läs hans recension för handlingen.

Pixar har en hel del att bevisa efter Bilar 2 i mina ögon. Är de fortfarande ett bolag som eftersträvar att göra unika, individuella filmer eller är de numera bara en del i Disney, med mål att sälja så mycket leksaker som möjligt? Tyvärr ger Modig inga bra svar, snarare tvärtom.Den pekar på en studio som står och trampar vatten.

Ett problem är att jag har kommit att förvänta mig en högre standard/kvalité från Pixar än andra studios. Det kanske inte är schysst mot dem, men jag förväntar mig att de skall göra något mer än en vanlig animerad film. Chapman var inne på rätt spår med ett mer moget tema, en film som skulle ha känts mindre som en animerad film och mer som bara en film, men bolaget fegade ur och vi fick Modig.

Chapman hade klara och tydliga idéer som formats när hon blev mamma för första gången. Det var inte bara första gången en Pixarfilm skulle ha en kvinnlig huvudroll, det var också första gången man skulle bryta mallen som format alla deras filmer och ge det hela ett mer feministisk perspektiv. 2010 bröt Chapman och Pixar och Mark Andrews klev in som regissör istället. Det märks tydligt i filmen att flera regissörer varit iblandade då den spretar åt flera olika håll utan att riktigt veta vart den vill gå. De feministiska idéerna har man skjutit åt sidan till förmån för en mer traditionell Disneyfilm.

I mina ögon råder det ingen tvekan om att detta främst är en Disneyfilm och sedan en Pixarfilm. Pixar har alltid handlat om det fantastiska i en verklig miljö, leksaker som kommer till liv, superhjältar etc. Disney har däremot handlat mer om det magiska där saker och ting kanske inte fungerar som det gör i vår värld. En typisk sådan sak är fysisk transformation, saker och ting som byter skepnad. Det har varit en integrerad del av Disneys filmer ända sedan Pinocchio blev en pojke, så när Meridas mamma blir förvandlad till en björn känns det mer som en tradition djupt förankrad i Disneys mytos än Pixars.

I grunden finns Chapmans idé fortfarande kvar, med svårigheterna som finns i en mamma-dotter relation, framförallt under tonåren. Men detta blandas med prepubertal humor, transformationer och en flicka som är mer en pojkflicka än ung kvinna på väg in i puberteten, och vi får en film som spretar åt alla håll och kanter utan att riktigt veta vart den är på väg. Gott om goda idéer, men utförandet är inte lika bra.

Modig är dock den snyggaste filmen som Pixar någonsin gjort. Man har byggt om animationssystem från grunden och resultatet är inget annat än fantastiskt. Och i 3D ser filmen helt otroligt bra ut. Det är verkligen en alldeles utmärkt transfer som helt klart håller referenskvalité. Ljudet är lika bra det, med ett djupt och fint spår som utnyttjar alla högtalare på ett förtjänstfullt sätt.

 

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 3.0/5 (3 votes cast)
Modig 3D, reviewed by Pär Wirdfors on 2012-12-23T12:00:28+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.

Pär Wirdfors

Stockholm
Skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Latest posts by Pär Wirdfors (see all)

Publicerad den 23 december, 2012