Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Still Walking
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)

Still Walking

Still Walking 01

Hirokazu Koreeda är bioaktuell i Sverige med Sådan far, sådan son som vann jurypriset i Cannes förra året. Om man bortser från att Air Doll visades på Stockholms filmfestival har inte hans filmer fått svensk distribution sedan Still Walking från 2008. Det här är ett lågmält familjedrama om den som dött och de som fortfarande går.

Två vuxna barn besöker sina föräldrar med sina respektive familjer. Det är årsdagen för deras äldsta brors död och de ska samlas för att äta gott och minnas. Ryota vill inte besöka föräldrarna. Till och med när hans bror är död jämförs han med honom. Att hälsa på sina föräldrar är förenat med att känna sig misslyckad.

still walking 05

Den lilla dramatik jag försöker tillskriva Still Walking är nog lite väl tillspetsad. Det här är inget drama där några konflikter ska lösas. Allting ligger under ytan och man tiger hellre än pratar. De pratar förvisso oavbrutet, men precis som i så många andra familjer undviker man ämnen som kan skapa dålig stämning och talar om till exempel matlagning i stället. Man biter ihop och knyter näven i fickan när det är på väg att hetta till. De har lärt sig att ingenting kommer att få en lösning ens om de talar ut. Trots den kalla stämning under dagen som vi får följa familjen är det en varm film med kärleksfulla ögonblicksbilder över människan och alla hennes brister.

still walking 06

Jag vet inte om det är översättningen eller berättandet som är otydligt. Det som driver filmen framåt för mig är att jag en bra bit in i filmen fortfarande inte är säker på vem som är barn och vem som är ingift i familjen eller om fler syskon ska dyka upp. Precis som när man i verkligheten talar om någon som båda parterna känner talar de i Still Walking i vaga ordalag om hur någon gift om sig till exempel. Jag kanske är dum, men det tog tid för mig att reda ut exakt hur alla förhållanden ser ut. Detta höll mitt intresse vid liv genom hela filmen på samma sätt som man inte kan slita sig från en thriller av David Lynch. Man undrar hur allting hänger ihop. En annan styrka är Koreedas blick för beteende som går i arv även om man kämpar för att inte bli som sina föräldrar. De påståenden föräldrar gjorde när man var barn, och som man trodde på när man var liten, ifrågasatte man under en viss period av livet, men när man är lite äldre upptäcker man att deras ordval, manér, tankesätt och beteende blivit en del av ens egen personlighet. Detta skildras vackert i filmens sista scen.

still walking 04

Still Walking är ingen uppseendeväckande film. Jag skulle vilja kalla den blygsam. Den är stabil på alla plan (med undantag för en barnskådis som irriterade mig) och har båda fötterna i verkligheten. I all sin enkelhet finns det scener som berörde mig oerhört mycket. Till exempel när Ryota observerar tidens brutala gång i sitt barndomshem och sina föräldrar eller när det visar sig att det som varit en så viktig stund för någon helt glömts bort av någon annan. Men det är en film man får ha tålamod med och titta på med stor koncentration. När jag bläddrade igenom filmen för att skaffa bilder till recensionen lade jag märke till återkommande objekt i bakgrunden av vissa bilder som jag helt missade eftersom jag var så fokuserad på att läsa undertexterna. Det här är en film jag kommer att återkomma till flera gånger så länge jag fortfarande går.

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Still Walking, reviewed by Mattias Berg on 2014-02-11T13:00:45+00:00 rating 4.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Mattias Berg
Tittar gärna på filmer från barndomens 80-tal och äldre filmer jag missat. Föredrar drama och prettofilm framför action. Ser storfilmer och försöker förstå samtiden, men misslyckas för det mesta. Favoritregissörer: Lars von Trier, Michael Haneke, P.T. Anderson m. fl. Älskar även Star Wars.
Mattias Berg

Latest posts by Mattias Berg (see all)

Publicerad den 11 februari, 2014