Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram


Teenage Mutant Ninja Turtles

Jag gick i första klass när Teenage Mutant Hero Turtles (Ninja var ett ”no no”-ord i Sverige) lanserades stort tillsammans med denna film 1990. Jag hade fått för mig att turtles uttalas som det är skrivet så jag rättade alla i klassen som sa ”törtels”. Då jag var bäst i klassen lyssnade man på mig, men det svenska uttalet slog aldrig igenom i resten av landet.

TMNT 06

När råttan Splinters mästare blir mördad av den onde Oroko Saki tar han sig från Japan till kloakerna i New York. Där utsätts han och fyra nyfödda sköldpaddor för radioaktivt avfall, växer och börjar prata. Splinter adopterar kräldjuren och döper de efter sina favoritkonstnärer: Leonardo, Michelangelo, Raphael och Donatello. 15 år senare har även Saki tagit sig till världsmetropolen och startat upp ett brottssyndikat med tonårsgangsters. När turtlarnas favoritreporter April O’Neil kommer Shredder, som Saki kallar sig nu, på spåret blir det upp till våra gröna hjältar att skydda henne. När Splinter kidnappas av Shredders fotsoldater får sköldpaddorna oväntad hjälp av ex-hockeyspelaren Casey Jones; god vän av hög klubba.

TMNT 02

Även om Jim Hensons animatroniska turtlesansikten, och hela dräkten för den delen, är riktigt bra är sköldpaddorna förutom vapnen och de färgade maskerna ganska likadana. Något som regissören Steve Barron (Coneheads) och manusförfattarna lyckas med i Teenage Mutant Ninja Turtles är att trots det etablera de fyra turtlarnas skilda personligheter. Efter halva filmen vet man mycket väl vem som är ledaren, den galna, den äventyrliga och den tekniska. Skådespelarna i dräkterna gör det under förutsättningarna riktigt bra med kampsporten. Tyvärr var slagsmålen bra mycket mer fartfyllda på min inspelning från Filmnet, och jag tror inte det har med VHS-tekniken att göra. En kombination av att det var just Turtles – som jag köpte serietidningarna med och lekte med actionfigurerna – samt att jag inte fått se mycket kampsportsaction, gjorde att jag inte märkte att spänning saknas helt.

TMNT 04

För att på något sätt göra det helt jäkla orimliga något mer troligt, är det bra att filmen utspelar sig i New York. När Raphael smyger ut på bio i trenchcoat förstår jag nästan hur taxichauffören krasst konstaterar detta, så många ”karaktärer” som det finns i den staden. En av dessa är Casey Jones och serietidningens skapare Kevin Eastman och Peter Laird ska ha en stor eloge för honom. Det är nästan genialiskt att låta ett hockeyproffs som fått sluta på grund av skada bli en vigilant. Vem skulle ha ett större behov av spänning och att fortsatt figurera i media? Elias Koteas (A Very Harold & Kumar Christmas) är nästan alltid bra och han är riktigt kul som Jones. Jag gillar särskilt när han anklagas för att vara klaustrofobisk och han svarar att han aldrig ens tittat åt en man. Hans bästa scener är med den andra framstående människan i filmen, April spelad av Judith Hoag (Hitchcock), men för henne är det här filmen där hon var aningen mindre trovärdig än en mänsklig råtta.

TMNT 03

Turtles kloakhem och Shredders underjordiska ”fritidsgård” (vars lockande nöjen påminner mycket om Disneys största mästerverk Pinocchio) fungerar bra i en film som annars inte direkt är visuellt spektakulär. Jag har alltid varit märkligt förtjust i de murriga tillbakablickarna, men snygga är de inte. Då är syntmusiken som fått följa med över decennieskiftet betydligt trevligare och förlåter nästan Partner in Krymes resumerande rap under eftertexterna. Filmen är kul och ”kultig” nog att se om du aldrig har sett den. Om du ändå ser om den kan du roa dig med att lyssna efter Corey Feldman som Donatello och leta efter Sam Rockwell och Skeet Ulrich som tonårsgangsters (den sistnämnda får du sen gärna peka ut åt mig).

 

Rikard Eriksson har även recenserat tv-serien Ninja Turtles: The Next Mutation för Filmfenix.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 3.7/5 (3 votes cast)
Teenage Mutant Ninja Turtles, reviewed by Rikard Eriksson on 2013-09-10T12:00:57+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.

Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Latest posts by Rikard Eriksson (see all)

Publicerad den 10 september, 2013