Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Thanatomorphose
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)

Thanatomorphose

Kanadensisk lågbudgetskräck med ambitioner om att väcka tankar om både sexualitet och livets mörka sidor. Jag är beredd att ta den på allvar, är du? Är du ens beredd att se den?

1377618032_ThanatomorphoseEn ung kvinna lever i en destruktiv relation med en risig snubbe och lyckas vare sig få ordning på sin konstnärskarriär eller på sin lägenhet. När hon inte trodde livet kunde bli mer hopplöst börjar hon sakta falla sönder, bokstavligt talat. Det är inte bara tillvaron som är rutten, utan även hennes kropp.

Om vi börjar med det som förmodligen kommer få de allra flesta att rynka på näsan åt denna, oavsett vad man gillar för genrer, nämligen det faktum att det är en lågbudgetproduktion med digitalt foto, ljussättning gjord för att dölja effekternas eventuella brister och ett allt annat än högt tempo. Redan här är nog många beredda att ge upp och det kräver att man har en ganska hög toleransnivå för annat än välpolerade filmer om man ens ska kunna ta sig fram till scenerna där blodet börjar rinna, naglar lossnar och likmaskar krälar. För mig var det inget större problem. Budgeten till trots finns det talang bakom kameran i regissören Éric Falardeau och i Kayden Rose som spelar huvudrollen, samtidigt som idén är tillräckligt intressant i sig.

002Tempot är medvetet lågt och vi får aldrig något andrum genom att lämna den sunkiga lägenheten där förruttnelsen pågår, vilket ger en obehagligt klaustrofobisk känsla. För den som haft perioder av sitt liv där man inte mått så bra och samtidigt varit oförmögen att ta tag i något är det inte så svårt att identifiera sig med huvudpersonen, även om man inte börjat falla i bitar. Thanatomorphose är indelad i kapitel, där det första heter ”despair” och presenteras med en titeltext som inte lånar så lite från Lars Von Trier. Kanske hade filmen mått bättre utan dessa, då jag knappast känner att de tillför något och bara ger ett intryck av en rätt fumlig homage. Kanske vill Falardeau vara tydlig med att det finns högre ambitioner än att bara bjuda på äckel, men det hade inte behövt skrivas ut i klartext.

Symbolerna ligger i lager på lager. Den ruttnande kvinnans kropp används dels som en symbol för hennes egna psykiska tillstånd, dels som en kommentar för hur kvinnors kroppar objektifieras och blir de ständiga förlorarna i sexuella relationer till män. Samtidigt tycks en reva i tapeten ovanför hennes säng växa sig större och större, för att spegla förfallet ännu en gång. Hon isolerar sig, hänger upp skynken för fönstren istället för att söka hjälp. Hon är helt ensam i sin kamp mot sin egen kropp som tycks motarbeta henne. Symboliken och det politiska dissekerandet är inte alltid perfekt genomfört, men tillräckligt intressant för att fungera som motor filmen genom.

001Inledningsvis fungerar effekterna riktigt bra, när det handlar om obehagligt mörka blåmärken som sprider sig över hennes kropp eller en nagel som lossnar i duschen, men i takt med att allt ska bli värre börjar den låga budgeten skina igenom. Taktiken för att dölja detta har varit att dämpa belysningen, vilket tyvärr gör det väldigt svårt att se exakt vad det är för äckel som presenteras, om det är en mage, kind eller fot. Rose bjuder på en extremt utlämnande roll där hon i stora delar av filmen vandrar omkring naken och på ett dämpat sätt ska förmedla ångesten över vad som händer huvudpersonen. Jag tycker hon sköter sig utmärkt, något som blir tydligt när någon av Thanatomorphoses få bikaraktärer vandrar in i handlingen och är patetiskt dåliga. Att den är inspelad i de fransktalande delarna av Kanada och att engelska nog inte är förstaspråk kan förklara en del, men det blir aldrig så tydligt att det är amatörafton som när pojkvännen öppnar munnen.

Om man inte bekymras av hur filmen ser ut eller vidrigheterna den kretsar kring, och är beredd att fundera på vad det är den vill säga, finns det tillräckligt mycket att hämta i Thanatomorphose. Annars kan man se den som en billig splatterfilm om man hellre vill det, eller så kan man låta bli att se den alls, men jag tycker den är värd en chans.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Thanatomorphose, reviewed by Erik Nyström on 2013-09-19T12:00:53+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 19 september, 2013