Skapa kontoLogga in
 
RSS Feed Twitter Facebook Instagram

Zorba the Greek
VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)

Zorba the Greek

Den film som Anthony Quinn förmodligen är mest förknippad med. Quinn utgör även den huvudsakliga anledningen att se filmen, för han är verkligen Alexis Zorba ända ut i fingerspetsarna.

Jag ska inte sticka under stol med att jag hade väldigt förutfattade meningar om Zorba the Greek och att de inte var positiva. Hur spännande låter egentligen intrigen med en timid och torr engelsman som av olika anledningar hamnar på Kreta där levnadskonstnären Zorba får honom att leva upp, bland annat genom att dansa? Frågar du mig låter det snarare påfrestande än upplyftande. Det visar sig dock inte vara speciellt mycket tröttsam Hakuna Matata-filosofi och sorglöst dansande till folkmusik, utan en betydligt kärvare historia.

Den burleske, levnadsglade och energiske Zorba målas inte bara upp som en naturkraft av positiv energi, utan avigsidorna får minst lika mycket spelrum. Någon med hans personlighet kanske inte är helt frisk och kanske finns det förklaringar till hans spralliga uppträdande. I en scen där Zorba blivit uppjagad efter ett spratt, tappar han kontrollen över sig själv, börjar prata om att hans hjärna väger fel och briserar sedan ut i ett maniskt dansande som nästan ter sig självdestruktivt. Det är i de mer undersökande bitarna av hur hans psyke egentligen fungerar som filmen har sin verkliga styrka, framförallt i kombination med hur oerhört inlevelsefullt och naturligt som Anthony Quinn spelar honom. För att damma av en gammal sliten kliché så gör han definitivt sitt livs roll.

Berättelsen som sådan, om brittiske författaren Basil som försöker starta upp sin fars gamla gruva på Kreta och mer eller mindre råkar få Zorba på halsen, har i sig inte speciellt mycket att erbjuda. Det är egentligen en karaktärsstudie, med lite lösryckta händelser och andra bikaraktärer som dekoration. Delvis blir det ganska meningslöst, vilket får mig att rastlöst kasta blickar på klockan då filmen har en speltid på närmare två och en halv timme, men sedan kommer det stråk av mer substans eller delar som åtminstone känns uppfriskande konstiga. Den tragiska och av svartsjuka övergödda affären mellan Zorba och hotellägarinnan Madame Hortense är rörande. Basils kärleksintrig med en änka får en minst sagt chockerande upplösning där regissören Kakogiannis släpper in betydligt mer mörker än vad jag väntat mig. Det är både överrumplande och lite obegripligt. Lokalbefolkningen vi stiftar bekantskap med är en samling rätt märkliga individer, där det ryms både byfånar, tjuvaktiga gråterskor och munkar som verkar befinna sig på en neandertalares intelligensnivå.

Nej, mina lågt ställda förväntningar kom på skam. Zorba the Greek är betydligt mer mångbottnad och bättre än vad man kan tro efter att ha läst några kortare summeringar av intrigen. Tempot är dessutom förvånansvärt högt och även om allt kanske inte är så intressant, blir det en ganska fängslande vistelse på Kreta. Man bör om inte annat se den för Quinns tolkning av titelkaraktären.

 

VN:F [1.9.14_1148]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Zorba the Greek, reviewed by Erik Nyström on 2012-10-26T12:00:11+00:00 rating 3.0 out of 5
The following two tabs change content below.
Erik Nyström

Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.
Publicerad den 26 oktober, 2012